HOCKEYRESA TILL BORÅS MED ARBETSKOMPISAR

Man kan välja att spendera fredagskvällar på olika sätt. Framför TV:n, över en bit god mat, i joggingspåret, på bio eller vid datorn. Eller så kan man åka på hockeyresa till Borås. Och det är klart man gör!!

Innerst inne är alla nämligen Leksingar - bara så att ni vet. Längst där inne håller alla på laget från Dalarna. Fast alla ni har kanske inte riktigt fattat detta ännu.
Den gemensamma nämnaren för oss i resesällskapet, från Fridaskolan, var nämligen just hockey i allmänhet och Leksands IF i synnerhet. När det nu var dags för bortamatch mot Borås Hocky för vårt hjärtelag så var det bara att köpa ståplatsbiljetter och sätta på sig matchtröjan ( som tyvärr kändes överraskande trång av någon oförklarlig anledning ). Min fru tittar alltid lite underligt på mig när jag drar den vitblåa tröjan över huvudet efter att ha kontrollerat att namnet KAMP fortfarande står på ryggen. Hon himlar med ögonen och påpekar att jag är 48 år. Fattar inte riktigt vad hon menar med det? Hon är förresten också Leksing, liksom sonen Erik!! Fast kanske inte riktigt lika mycket som jag själv!
In i bilen och så full fart de tio milen mot Borås hockeypalats. Johan vann Leksands Quizet i bilen och vann en påse julskum. Han vann på den lätta utslagsfrågan kring vilket nummer legendaren Tomas Jonsson hade på tröjan. Mats kom tvåa och Fredrik knep bronset. Sedan lite thaimat och så laddade vi för nedsläpp.
Det brukar vanligtvis vara massor av LIF supporters på läktarna, men intresset har sviktat denna säsong. Säkerligen i relation till uteblivna framgångar under en lång period. Men, det är ju då det gäller att stötta de sina. Vi sjöng och höll igång bra på läktaren - trots att vi bara var ett trehundratal Leksandsgalningar som trotsat vinterkylan och bekvämligheterna i TV soffan. Vi brukar vara tusen!!
Resultatet ska vi inte skriva så mycket om. Efter en medioker Leksandsinsats blev det stryk med 2 - 3 i sudden death. Fast det var en kul kväll ändå. I trevliga vänners sällskap blir det alltid gó stämning och mycket tjat. Dessutom är alla andra leksingar på läktaren extremt trevliga filurer. Framförallt äger de en imponerande hängivenhet för sitt lag och just engagemang tenderar att vara lite utrotningshotat i vår tid.
Vi hade med oss en nybliven Leksing in i hockeyfamiljen denna kväll. Steijn, vår utbyteslärare, från Holland, var iklädd LIF - tröja och han kan nu alla hejaramsor utantill. Bara det är ju värt entrépengarna!!

Innerst inne är alla Leksingar - glöm inte det!!